Pausa livet
Här inne känns det som att livet utanför är på paus. Med blicken ner på innergården sitter jag på fönsterbläcket i mitt rum. Det är tyst nu, det jag kan höra hur värmen kommer från elementen i korridoren. Jag kan även höra några röster längst ner i korridoren växla ett par ord med varandra.
Att jag missar livet utanför dessa röda väggar är det ingen tvekan om. Om jag kunde pausa allt utanför skulle jag göra det direkt. Jag vill inte missa allt som tonåren innebär, jag vill inte det.
Jag tror att det är lite därför du är bakom de röda väggarna just nu. För att du ska kunna vara en smula mer fri när du kommer ut. Även om man inte är inlagd, även om man går till skolan varje dag och ser allt som händer, så missar man det så länge man är fången i sina egna tankar. Även om de skulle släppa dig nu så skulle du inte vara fri från det som egentligen hindrar dig från att uppleva allt det som tonåren innebär. Förstår du hur jag tänker? Kämpa på, du fixar det här.