+ 0,8

Sprang genom korridoren, ned för trappen och kastade mig barfota ut på den blöta gatan mitt i Stockholm. Bland pundare stod jag och skrek till mamma och två från personalen som försökte dra in mig igen. Kände mig så lurad att jag vet inte hur jag ska förklara. Vet själv hur illa till mods man blir när någon skriker som jag gjort, därför vill jag bara säga förlåt till alla som är här.

Jag ska inte vara sån men än så länge har det här varit den absolut värsta dagen hittills. Vet inte vad som tagit till mig men jag känner mig så rädd samtidigt som hopplösheten har slukat mig. Jag behöver prata med någon jag litar på, någon i personalen som kan förstå mina tankebanor. Men alla känns bara så falska. Finns två jag litar på, två.


Kommentarer
Postat av: Anonym

Det där låter så bekant. Minns det själv med rysningar... Visst tycker man mer om vissa än om andra men jag är övertygad om att ingen vill dig något annat än väl. 800 g, det är väl det du menar? På en vecka, om det nu är så, låter inte alls överdrivet mycket, jag vill minnas att de sa typ ett kilo i veckan när jag låg inne. Men Gud, visst är det tufft och jobbigt, ingen skall komma och säga något annat. Den jävla anorexin gräver sina naglar in i själen på en och ibland tror man den aldrig kommer att släppa, men vet du Tove, den gör det, den gör det till slut. Och det är bättre att du lever ut än sluter dig som en mussla. Vet inte hur det är för dig men när jag fick mina dårryck så kändes det nästan lite lättare efteråt. Att man kunde köra vidare, på något konstigt sätt.
Skaffa dig någon att prata med, det måste du! Viktigt, viktigt!!
Ställ krav, be om det, var modig och visa vad du vill. Någon sa till mig en gång att "mod är som en muskel, den blir starkare och starkare för varje gång man tränar den". Det var sant, jag började tänka på det, och jag tränade mitt mod. Idag gör jag saker varje dag som jag egentligen inte vågar, men det skiter jag i, och vet du.... Det går bra ändå! Bestäm dig för att göra något som du egentligen vill men inte vågar, det kommer att gå skitbra, jag lovar. Många kramar. Klara

2013-01-31 @ 20:12:45
Postat av: Eveliina

Skickar en massa styrkekramar till dig, vännen! Du är så otroligt stark som kämpar! Det blir bättre, jag lovar! Undrar en sak också; varför vägs ni EFTER frukost? :s borde inte det ge en lite felaktig vikt då? Massor med kramar till dig!

2013-02-01 @ 17:26:48
URL: http://cupcakedream.bloggplatsen.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback