Det kändes bra, nyss. Firat morfars födelsedag med släkten nu ikväll. Blivit tvingad att äta efterrätt men det har ändå känts okej. Men nu har ångesten kommit ifatt. Den avsky jag känner inför mig själv just nu är alldeles för stor för att jag ens ska kunna beskriva den. Jag vill inte mer, vill inte se mina lår växa mer. Jag vill inte.