Ett sista kapitel som jag har förälskat mig i

Idag på mitt läkarsamtal bestämdes det att jag ska börja äta medicin, redan i morgon faktiskt. Jag har alltid sagt tvärt nej, vilket jag även gjorde idag men då sa hon emot. Vi gjorde en liten "deal" där vi kom överens om att jag ska köra en liten testperiod, om jag fortfarande vill sluta efter det ska hon respektera mitt beslut, men hon kunde inte tillåta mig att fortsätta säga nej nu.

Vi gjorde även en liten snabb läkarundersökning. Vikt, puls och blodtryck togs. Vikten stod helt stilla vilket var skönt men det kändes också onödigt. Varken fram eller tillbaka. När vi kom in till pappa igen sa hon "Vikten är densamma som förra gången. Det är ingen panik med vikten längre men den är fortfarande väldigt oroande". Självklart stängde jag av efter halva meningen och bearbetade sen "Det är ingen panik" gång på gång i mitt huvud tills jag tillslut omvandlade det till att jag var fet. Fast det som oroade henne mest var min puls som var betydligt lägre nu än förra gången, samt mina iskalla händer. Lol.

Som en liten flik in här tänkte jag bara berätta att kvällsmålet blev helt spårat. Så positiv jag är idag... Nej, men jag är bara så less på allting.


Kommentarer
Postat av: Anonym

Läs gärna min blogg!
http://kampafordittliv.blogg.se

2012-11-28 @ 17:55:10

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback