Kvällen

Godmorgon på er allihop! Jag har förvisso varit vaken en stund redan men jag väljer att ändå inleda med just "godmorgon"!
 
Kvällen igår blev verkligen hur lyckad som helst, så mycket bättre än vad jag hade förväntat mig. Kom hem strax efter 12 på kvällen och var då helt slut. Festen började redan vid 15 igår eftermiddag och då när vi kom drev vi runt lite i hennes hus och så otroligt kul var det att träffa alla igen! Var några andra där som jag aldrig träffat förut, så det var kul och de var hur snälla, trevliga och roliga som helst. Annars så gick vi iväg till en sjö och några hoppade från klipporna ner i vattnet, vi grillade, åt efterrätt, pratade i telefon med de som inte kunde komma i över 40 min, spelade "Maffia" och bara pratde.
Det var meningen att jag skulle ha ätit mitt eftermiddagsmellis hemma hos henne också. Innan vi åkte sa mamma, "Men du kan väl bara ta lite chips, godis eller nötter som mellis när de ställer fram?". Om det ändå var så lätt. Jag kan inte gå och ta en näve godis bara för att mamma har sagt det, det gick inte. Vid middagen var jag vrålhungrig men tog ändå för lite men för mycket enligt Anorexin. Klarade inte av någon sås, tog minsta köttbiten, minsta majskolven och 2 små färskpotatisar fast man ska ha 3 normalstora. Dumt av mig men det gick inte att göra något annat. Tankarna om vad som skulle hända ifall jag råkade äta för mycket blev så starka. Till efterrätt smakade jag en smal strimma kladdkaka, och sen tog jag lite hallon vid sidan. Framsteg ändå tycker jag. Tog ju kladdkaka vilket jag inte ätit på över ett år skulle jag tro, även om biten var så tunn att den nästan gick av när jag skärde. På kvällen var det hur mysigt som helst när alla satt där och spelade Maffia, haha.
 
Klockan två idag har jag tid på Scä vilket inte alls känns roligt. Vill att vågen ska peka uppåt så jag ser att det faktiskt blir resultat av allt slit, men samtidigt har jag en stark känsla utav att jag vill att siffran ska vara lägre än förra gången. Har ändå inget att säga till mina behandlare idag... Ingenting alls. Vill helst att de ska låta mig gå och be mig att jag nu ska klara mig själv. Det skulle gå åt helvete men vad skönt det skulle ha varit.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback