Folket kom hem lite tidigare än planerat, så det blev frukost ute i solen istället. Mycket bättre än att försöka sig på en macka ensam. Alltså inget fusk vid frukosten.

Idag har jag fixat en foto till mitt ID-kort. Ful som stryk blev jag men sånt är livet. Jag får helt enkelt leva med det och hoppas på att inte allt för många vill se kortet, haha. Jag överlever ska ni se. Har även varit en sväng inne i stan, köpte ett nytt solpuder och en rosa läppenna. Såhär onödiga fast behövliga saker om ni förstår. Kom hem vid strax efter 4 och försökte då läsa lite i min bok. Den tredje och sista delen av Hungerspels-trilogin, Revolt. Gick inget vidare kan jag ju säga. Kunde inte koncentrera mig ett dugg. Hur mycket jag än försökte så svävade tankarna iväg till annat. Nu är pappa lagom sur på mig också... Jag åt inte eftermiddagsmelliset. Det gick bara inte. Jag sa att jag inte kunde, vilket jag i efterhand nu förstår att han tyckte lät dumt. Såklart att jag kan. Alla kan, jag med. Jag är så dålig. Vill bara att allt ska vara bra nu, jag vill inte vara till besvär mer. Jag orkar inte med mig själv längre...

 

Nu lagar pappa mat förfullt där nere, lax och spaghetti blir det. Jag förstår seriöst inte hur mina föräldrar orkar laga mat hela tiden som jag sitter och petar i tills portionen är slut. Hur kul är det att laga mat till mig egentligen? Tänk vad mycket roligare det måste ha varit i den här familjen när jag sa "Åh, ja! Den här maten älskar jag!", eller "Jag måste ha en portion till, det här är min nya favoritmat!".