Är i skolan två timmar på förmiddagen, resten av all tid spenderar jag på mitt rum.

Igår innan jag skulle sova greppade jag min dagbok och läste genom några sidor. Det senaste inlägget skrevs i slutet av sommaren, en riktigt bra dag. Jag skrev att jag mådde bra, att jag skrattat hela dagen och att jag ville bli fri från anorexin på riktigt. Att läsa det gav mig ett slag i magen, jag insåg hur långt fram jag var då. Men vad hände? Ändå fortsätter jag att skrika om att maten är vidrig och att mackorna smakar fett av allt smör.

Det ena bråket som ägde rum idag slutade med att mamma låg på golvet och grät. En vanlig tisdag hemma hos mig. Jag bjuder på en bild på mig från i helgen, smile säger jag bara.