Nu är jag där igen, tror det kallas botten. Psyket är åt helvete, känner mig så instabil. Allt bara händer innan jag ens hinner reflektera över det.

 

Borde plugga nu men det går verkligen inte. Grät och skrek så att hela kvarteret förmodligen hörde innan lunchen. Fick panik när jag hörde vad som skulle serveras, köttfärslimpa, potatis, lingonsylt och en massa brunsås. En av de värsta måltiderna, jag tycker inte ens att det är gott. Mamma var helt förbannad, stod och skrek åt mig som aldrig förr. När hon gick ner sparkade jag foten ett flertal gånger in i väggen, kastade saker omkring mig och slog handen så hårt i trappräcket att det fortfarande gör ont. Pallrade mig tillslut ner, gråtandes, och åt upp maten som vid det här laget hade kallnat. Wiho, lyckad dag. Jag vill dränka mig själv.