Askan är den bästa jorden

Ångesten har varit relativt hög hela kvällen. Till middag blev det lax, potatis och en massa sås vilket nog bidrog till ångestattacken efteråt. Begravde mig i sängen, djup ner under täcket och mellan kuddarna samtidigt som jag försökte hitta fokusen igen. Det var svårt, men efter en stund lyckades jag. Har fortfarande ångest men nu kan jag åtminstone andas normalt igen, och jag får inte känslan av att jag kommer kvävas.
Nu är jag proppmätt igen efter ett kvällsmål bestående av en macka och en stor smoothie. Bröt ihop i badrummet alldeles nyss då jag såg min egen spegelbild. Jag bara äter och äter, knappt något motstånd gör jag ens längre. När ska det här sluta, och hur mycket mat kan folk tvinga mig att äta egentligen? Märker att mina föräldrar är så sjukt trötta och irriterade på mig hela tiden, speciellt pappa.Han suckar så fort jag fäller en tår vid matbordet eller så fort jag begraver huvudet i knät. Enligt dem borde jag nog blivit frisk efter en vecka i behandling eller något. Kommer ihåg när jag skrevs in, då sa mamma "Att i påsk får det här bara vara över", och här sitter jag en vecka in i Augusti och det är fortfarande inte över.
 
 

Kommentarer
Postat av: Kämparockså

Det tar tid att bli frisk. Blir också så fruktansvärt trött och irreterad på närstående som tror att det bara är att gå upp några kilo i en handvändning och vips är allt frid och fröjd. tyvärr är verkligheten inte så, men kämpa på och skit i de som inte förstår även fast det är så otroligt svårt när det är ens egna föräldrar.

Tror på dig

2012-08-09 @ 00:15:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback